Näsbokrok
Litet blodad tand att dra med bilen blev det trots regn, blåst och kyla i Lervik.
Första dagen med vinter i vardande 28 januari anno 2021 startade med en sväng förbi CumPane och Olskroken. Medflyt redan där med frallor och mandelkrans (mums!) till halva priset.
Så söderut på autostradan mot kontinenten, alltmedan solen bröt igenom morgondimman. Vi tankade på traditionsenligt på “oasen” i Sandsjöbacka innan vi avtog 58an. Västerut och Ölmevallahalvön. Vi passerade den ståtliga kyrkan och stuteriet, på vars hästhagar vi hittade två Tundragäss bland Grå-och Kanadagäss – innan målet Näsbokrok naturreservat.
Parkeringen ligger där vägen leder in i reservatet. Gångstigen runt reservatet är ca 1,5 km. Någon mil västerut över havet ser man Nidingen.
Bara två bilar och sol. Eva väljer att gå tillbaka längs ombonade skogsvägen. Medan jag väljer viken något hundratal meter västerut. Snålkall nordan, snorhala klipphällar och så några förskrämda Gräsänder. Så fladdrar det till över tången – en Skärpiplärka! Hjärtat dunkar, lätt blodsmak. Ytterligare en Skärpip skuttar över stenarna i lä av en vassrugg. Där också en Björktrast och några Koltrastar.
Så – en SVARTHAKAD BUSKSKVÄTTA! – och en till! – HANE och HONA. Litet vintermurriga men så granna och pulsen sjunker. Och så går jag pulsen ner i viloläge – VATTENPIPLÄRKAN!!!
Så otroligt publikvänlig och pedagogisk. Kan bara ändra plats och datum på skissen nedan. Möjligen kunde man se/ana litet sommarteckning på marsfågeln, medan denna var rent vinterfärgad.
Själv blev jag extra förtjust att se den flyga och visa vit-vita yttre stjärtpennor, en karaktär som alltid nämndes i gammal bestämningslitteratur.
Finns en uppsjö mycket bra bilder på Apan. För mig var det bara att njuta.
Missade även idag Svarthalsad trast. Den befann sig mindre än 10 mil söderut. Men tröst en förbiflygande, illusiv “heinei” 2K från samma trakter????
Mycket nöjd vänder jag näsan mot parkeringen och med en likaledes nöjd Eva och Toyotan mot OR – Vicken da´!