Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Gåsar feb-19

without comments

Redan vid avsteget från bussen!!!

Hade gått från flygplatsen till Visby i hällande regn.

Men så lättade molnen, jag torkade och steg av bussen typ kvart-över-tre, 2 timmar innan solnedgång.

Bland 30kg bagage letade jag fram kikaren och släpade allt ett par hundra meter åt “fel” håll.

Vilket vimmel; Sångsvanar, Tofsvipor, Skogsduvor, några mäktiga Havsörnar – och så GÄSS!

Har väl blivit den ornitologiska signaturen de senaste dagarna på Gotland och här i Västergarn.

Förvisso har jag plockat Sånglärka, Ängspiplärka och Sävsparv – häftigt tidigt om jag går tillbaka till mitt 80-tal

Men alla Grågässen, Kanadagässen ( med hybrider och diverse vitmenade derivat), Vitkindade Gässen

Plus en 11-flock Skogssädgäss (berikade en dag till 22 ex + 2 Tundrasädgäss), en gammal Bläsgås, en gammal Spetsbergsgås

Och övriga Gotland rapporterar två 14-flockar med Spetsbergsgäss

OJSAN! 

Written by admin

February 23rd, 2019 at 6:24 pm

Posted in Uncategorized

Islossning 2019

without comments

Vintern rasat ut. Eller vinter?? Tänk i ungdomens dagar, mil efter mil i vindlande spårlöper, skaren i glittrande morgonsol, hur långt, hur snabbt som helst, klivandes hem i dagsmejan med svetten rinnande ikapp med uppvaknande vårbäckar.

Blickar ut över en grådisig evighet. Inversionen pressar in nanopartiklar i porerna och frestar på humöret.

En Rostsparv, en putativ Tornuggla… och Halland med Större turturduva, Blåhake, Härfågel och Skåne med Kaisern, Större skrik o Trädgårdskryp. Allt tickar in på BA och Band. Senast Stäppörn på Öland och Härfågel på Sudret.

Sedan i höstas har det varit litet segt i fågelmarkerna, men gott om Bomber. Rödtrast, Svart buskskvätta, Rubinnäktergal …

Typiskt att både David och jag haft våra vassaste östliga rarrisar på Sveriges framsida, Brunsångare resp Vitgumpad busk o Bergtajgasångare. För att inte tala om våra två Blekseglare.

page15image1781216
Detta trots långa perioder på Öland resp Gotland, med stänk av subrarrisar, men inte mer.
Får vältra mig i utbudet på nätet. Det som förr dryftades i en liten fjällstuga miltals från närmaste ort. på British Museum eller på Safari Lodge i Nairobi – av skäggiga män i stridsmundering eller frack. Nu öppet för alla – och vilket bild-och ljudmaterial, i kvantitet och kvalité!
Man vet inte riktigt vad man skall ta tag i. David jobbade på en elusive American Herring Gull, Larus (argentatus) smithsonianus
Och vips var vi ingrottade i en träskmark, West palearctic gulls, North America gulls, Gull-research.org mm mm
Roligt och intressant.
Bemäkansvärt på ovanstående foton är vittrutsnäbben. Men fågeln är på sin tredje vinter och lika utmärkande är svart tertial-och armpenneteckning. Tillsammans faller dessas gråhet så nära ramen för nordliga “argentatus” att en sannolikhet inte ger utrymme för Sveriges första Kanadatrut.
Samtidigt hade den over there passerat som sådan utan kommentar?
Kallar den själv för AGHG!
Fortsätter man på nätet gäller det att gå med lätta steg för att inte snärja in sig. Seglare, piplärkor, ärlor – allt – och mikrobiologin öppnar fler dörrar.
Populationsöar hittas inte bara på öar utan litet varstans i gedigna artområden – hur analysera en DNA-variation!?
Intressant att rita artkartan när jorden är rund, inte platt.
Fräscht att dra Halland 13 feb, norr från Morup, med David. Gott att ersätta den ellusiva VATTENPIPLÄRKAN på Breviksudden med Sverigeårsaren Större Strandpipare i Galtabäck. Och en flödande rad primörer till en härlig samvaro.
Gott med Gutaland 19 feb. Hann till Stelor innan skymning och drog med fullt bagage lätt norrut. Trixade upp kikkerten och spanade in Pavikens kokande V strand. Och visst både Havsörn och den där Sädgåsflocken – men visst var de fler än 11!?
Men hem, packa upp, sova och i gryningsljuset en flock Rapphöns vid nya “gödselstacken” utanför fönstret. Fin start till fin jamboree!
Ett Kanadaderivat, hybrid med ???? Och på andra bilden del av 22 “fabalis”, 2 “rossicus” tv och en Bläsgås snett vänster de betande Grågässen. Totalt nästan 60 arter.
Smakar fint att knyta sig!

 

Written by admin

February 20th, 2019 at 10:20 pm

La Pared 3:e gången

without comments

Tredje vårvinterveckan, och tidigast för oss i Pared-iset!

Läge för sammanställning och genomgång, mars, februari och nu januari.

Märkbart kortare dagar denna gång. Hann aldrig skåda innan Eva dukat upp en härlig tallrik på frukostsittningen som startade 0800.

Föresatsen att hyra cykel och skåpa in några nära rarrisar, t ex Pygmérördrom och Mindre Sultanhöna kom till skam.

Den sistnämnda hade jag på armslängds avstånd, men latmasken och knäna sade nej. Och kanske också faktumet att dessa arter varit “common stuff” – för mig, i Östafrika.

Aldrig längre än 5 km från vår medelpunkt en härlig 2-etager bungalow med fri sikt över havet!

Litet fusk med transfer tor flygplatsen Rosario och hotellet. Mer än 5h på bästa skådarplats. Och det är intressant hur mycket tillresta skådare ser från bilen. Två nya Fuertearter för mig i år,  Silkeshäger och Kohäger genom bussfönstret tur respektive retur La Pared!

Trots ålderskrämpor som hälsporre och knän har jag (ofta med Eva) travat runt dryga milen varje dag. Dessutom gymmet och några simtag i poolen. Böljorna är oftast alltför strömmande och kalla.

Km efter km, timme efter timme. “Rekord” 16 jan när Eva och jag travade runt 12 km i fyra timmar, 4 taxa om totalt 14 fåglar!!! 7 Svartbukiga flyghöns räddade tillställningen skådarmässigt – och motion, frisk luft, himmel och hav Oj-oj. Träffade senare samma dag en tysk skådaramazon i Barrancon och kunde hålla med henne, “Nicht zu viel, aber was ist!!!”

Liksom Lanzarote i januari 1995 var det ont om havsfågel. Den stora mängden befinner sig på pelagiska äventyr runt Atlantiska Oceanen. De flesta “Calonectris” som dominerar kusten vid rätt väderlek om bara en månad, befinner sig utanför Sydafrika eller Sydamerika.

På Lanzarote kompenserade jag artlistan med en mkt fin vadarstrand. Annars står väl kampen mellan övervintrare (jan) och de första flyttfåglarna, ankommande o/e passerande ( feb – mar).

Som ses av bifogad uppteckning av behandlade taxa, observera en del med frågetecken, ger en vecka 50-60 st och sammanlagt på fyra veckor( Lanza inkluderad) är det ca 100 st.

La Pared 2019

För den som vill spä på sin WP-lista finns alltid en handfull “säkra” arter plus att man alldeles säkert snubblar över något oväntat. Antingen redan upptäckt och rapporterat.

Eftersom vattentillgången är knapp, så är förekomsten av Barrancos, bäckraviner som innehåller vatten styrande för naturen. Dom finns överallt, från nästan uttorkade och sterila till dom med rinnande vatten och rik växtlighet. De senare ger namn till/ har fått namn efter området, som La Pared Barranco eller Costa Calma Barranco.

Dom nära mig har hyst en rad finesser under de veckor jag varit där och som sagt varit (nästan) nåbara by foot. Kan ju nämnas Sibirisk piplärka, Större piplärka, Tajgasångare, Bergtajgasångare från Sibirien, Atlassångare, Ökenstenskvätta, Ökenbåglärka, Pygmérördrom, Liten sultanhöna från Afrika.

Amerikagäster är oftast arter som kräver vattenreservoarer, som mest finns kring huvudstaden Rosario. Andra våtmarksfåglar finns som närmast en mil bort vid Costa Calma. Havsfåglar först i mängd efter feb.

Eftersökta WP-arter finns, Ökentrapp, Ökenlöpare, Svartbukig flyghöna, Kanariebuskskvätta … Dessutom tycks Kanariegransångare och Kanariesiska skvätta över från övriga Kanarieöarna och invasiva arter som Rödgumpad bulbyl och Munkparakit förekommer.

Mycket intressant är också flera ö/gränsarter/raser som Korp/Ökenkorp, Varfågel/Sydlig varfågel, Turkduva/Skrattduva, Ormvråk/Örnvråk…

Övrig Wild-life är begränsad. Endast putativa valar är riktigt vilda. Getter, Kaniner och Jordekorrar har väl fått senkommen hjälp att förvildas!?

Och till slut det som finns får det att vattnas i munnen…!!!

 

 

 

Written by admin

January 30th, 2019 at 6:23 pm

Kanadick på drift

without comments

Jag gör som Muminpappan.

Romanen om den djärva Romresan startar med “min veranda”!

Eller Davids

En riktig läckerbit för freakar. Mörk med vittrutsnäbb!

Ganska lätt att hitta – hade den över Frölunda torg när jag gick från David.

Gärna en KANADATRUT (Larus smithsonianus), 3:e vinter, klockren i Florida typ 1990, när jag var där.

Men,men – hamnar  bland ytterligheter av ATLANTTRUT (Larus atlantis), BRITTISK SILLTRUT (Larus graellsii) och ISLANDSTRUT (Larus ssp iclandica) samt diverse hybrider.

Här fina parallellutmaningar från Island.

Och här fler!

 

Vågar påstå att Davids trut har västligt Atlantiskt ursprung. Hårda stormar!

problematik,

filosofisk, vad ägnar jag mig åt?

Människan är begränsad i sin uppfattning av “verkligheten”.

För sin mentala överlevnad strävar hon efter att “förstå”.

En ständig konflikt!

Det är roligt att bråka – TACK DAVID

 

 

 

Written by admin

January 25th, 2019 at 6:18 pm

La Pared 2019

without comments

Gått litet trögt på året inte bara på regeringsfronten utan även på fåglar.

Tunt i Götet förutom Prallen vid Knippleskären. Knappast lust att dra på örnarna i Skåne och än mindre Rostsparv eller Större Turturduva.

Kanske kan jag vara lika slug som de tre “Löven”! En repa till la Pared, för tredje året i rad!

Och denna gång litet tidigare, redan i mitten av januari. Eva på alerten, halva priset, bra flygtider mm – och som sagt fåglar!

Började fint redan på flygbussen till Landvetter. En Sparvuggla, dippad tidigare i år, över vägen!

Incheckning, Security, Chanel till Eva I flygshopen, bulle till pansjorabatt åt mig – nästan allt gick som smort. Dvs suveräna Happy Kitchen var stängt, så vi fick nöja oss med banan och medhavda mackor på den fem timmars långa flygresan. Vi landade exakt in-time 1505 lokal tid.

Fint iväg med liten buss. Nästan alla deltog i träningsläger med Friskis&Svettis, resten spelade golf – och så vi!

Från bussen sätts fågelstandar – tunt men exklusivt. 3 Silkeshägrar i en Barranco, ny art för mig på Fuerte. 2 Kanariebuskskvättor, öns enda riktiga endem. Annars Spanska sparvar, Medelhavstrutar, Turkduvor mfl common stuff.

Fint mottagande på la Pared. Vi får stuga med havsutsikt och skall nog klara 90 svettiga friskusar. Halvpension ett lyckat drag, en utsökt middag avslutar dagen.

Vaknade till lysande morgonstjärna med kompanjon. Och ljudliga Bulbyler förstås, denna nyligen introducerade art som fått stor spridning. NE kraftig vind, men inga surfvågor och bara 3 Havssulor på havsfågelfronten. Blir 9km i Barranco la Pared. Fick medhåll från en tyska med Swarrekusin till min handjagare – tunt men exklusivt, Glasögonsångare, Sammetshätta, Kanariefågel, Kanariegransångare, Kanariebuskskvätta och pricken över i:et en hane ÖKENSTENSKVÄTTA! Finns åtminstone en rapporterad på ön i år. Influx á la Båglärka och Atlassångare förra året? Fastlänningarna i Nordafrika brukar inte vara så rörliga, men steget är ju kort!

Eva vilar inte på lagrarna. Efter att ha spekulerat på en restaurang i Barrancon graderade hon upp vårt boende till en tvåetage i eget hus med denna utsikt

Drygt 20 arter efter första dygnet – GK!

 

 

Written by admin

January 16th, 2019 at 9:39 am

Posted in Old times,Resor

Drag 1-19 6 januari 2019

without comments

Frukost på OR25. Sunday morning, skönt, allt under kontroll; frukost, gympa, blodtryck – typ.

Kollar David, kanske Bernt..?

Telefonen ringer – BERNT- en halvtimme, på plats!

Brandkårsutryckning, i kläder, kittet på plats, en-minuts-fika och iväg.

Bernt brassar med GPS på plats. Den stackars damrösten liksom vi står oss slätt mot den krigsskådeplats GBG numera är med Västlänk odyl. Men med två intelligenta hjärnor och den vänliga trixar vi oss fram till slut – utan att sprängas i luften!

På plats, Risholmens yttersta utpost, den vanliga synen av ömsom lyckliga plyten, “Vi hann se den…” och andra mer hängiga, ” Dom där såg den. Försvann bakom skäret för en kvart sedan…”

Två timmar sedan efter en svärta, en sjöorre och tre Toppskarvar behagar den visa sig, PRAKTGUDINGEN. Och därmed räddar den skamgränsen, Trettondagen!, sista dagen för årets första rarris.

Tack till den och BERNT!

Written by admin

January 15th, 2019 at 9:45 am

Posted in Uncategorized

Jorden vänder

without comments

Idag, Julafton 24 december och norra halvklotet vänder åter upp sig mot solen.

Dax att vända blad – kanske? – i alla fall dax att exponera sig på bloggen.

Följer man sann soltid så…

En rapsodisk summering av 2018 och nya friska tag 2019.

 

Fågelmässigt kändes 2018 litet rörigt.

 

Jämfört med 2017 som avslutades med en månad i ett av fågelskådningens Mecca,

ÖSTAFRIKA och då alldeles speciellt  Rift Valley och Tanzanias östkust! Mer än 500 arter, många riktiga läckerbitar.

Skymtar både Leopard och Rothschild Giraffe i kikarsiktet över Lake Elementeita, saltsjö i Riften.

Och minst ett tiotal vadararter på en enda bild från stranden i Indiska oceanen.

 

Så på hemmaplan 22 december, tidig julklapp ett superdrag med David, STÖRRE GULBENA vid Amundön.

 

Det var 2017. 2018 har innehållit två resor med tung och givande skådning.

Fuerteventura med endem som KANARIEBUSKSKVÄTTA och en drös andra finesser

vid fri sikt över Atlanten, spännande Barranco och långa ökenvandringar.

 

 

Så härliga två veckor på Rhodos med sina trutar, liror, piplärkor och allehanda finesser som ELEONORAFALK, MAJNASTARE och KARETTSKÖLDPADDA – you name it

Här på plats: Medelhavstrut, Scopolis lira, Rödstrupig piplärka, Fältpiplärka, Karettsköldpadda och undertecknad med kamera

 

Mitt i den historiska staden och med utsikt över Turkiet – från hotellbalkisen.

Som förra året drog David upp spurten och satte finishen med en 1K BLEK TORNSEGLARE 10 november i Utteros, dessutom ett ÄDELKRYSS! Tidigare under dagen hade vi mjukat med en tidigare upptäckt BLEKSEGLARE på Gubbanäsan.

Utteros: Conny Palms rappa skott

Gubbanäsan: David behövde inte upptäcka, hann skjuta

Nå, kanske inte riktig finish? Harvat ett decembergrått Västergarn i en vecka.

Och prickat den Kaspiska truten på Skeppsholmen 15 december. Alldeles bestämt satt den på Slottet.

Och alldeles bestämt “sköt” jag den från höften.

Skeppsholmsbron: Olof från höften

Vitt huvud, välruggad mantel, mörka vitspetsade tertialer, fjällvråksstjärt, ögonprick, mörk kraftig näbb, långa ben – syns det? – tja!?

Här hemma låter Kattugglan (med ungar?!?) och en Entita mumsar vid matningen.

Nya friska tag inför 2019, på bloggen, på “Old times”.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

 

 

 

 

 

 

Written by admin

December 24th, 2018 at 4:03 pm

Sejour Svältholmen alltid

without comments

Blir det den sista? Hotfulla viskningar hörs i den bistra NV-kulingen.

Förvisso genom många led och den har hörts förr.

Men tiderna är svåra; klimat, humanism, demokrati, … – allt står svagt mot fagra löften och snabba klipp!

OS i Stockholm, Västlänken, … allt nästan gratis, som att satsa på en säker vinnare,” inatt vinner en svensk några miljarder!”

Gubbarna klappar varandra på ryggen och blott alltför sällan får någon av dem begrunda Sanningen – i sinkabirum i tre år som en viss överstepräst – HÖ!

Alltså, långt framskridna planer att förvandla Svälholmen till 4 golfhål?

Även om jag satt som golfpro i golfklubbens styrelse skulle jag säga nej.

Gunnar Britses grymma bilder visar en fågellokal i klass med Falsterbo och Ölands S – sanna mina ord!

Jag vet det naturmässiga värdet att behålla området, rent allmänt och just Svältholmen speciellt.

Enkelt uttryckt 4 hål på Svältholmen har ingen framtid, det är dött.

Ett bevarande av Svältholmen har en framtid, Global Earth!

Men som sagt i tider av snabba klipp och fagra löften gäller inte SmartFi!?

Låt oss ändå hoppas på några SmartFis i kommunen o/e i golfklubben!

Annars får man söka andra jaktmarker även om de försvinner snabbt.

Några dagar kring 1:a advent, den mörkaste av fågeltider, har det varit full fart.

Massor av Havsörnar och Gråhägrar, småflockar av sjungande Sångsvan och hela tiden någonting speciellt, Vinterhämpling, Tofsvipa, …

Ack ja, men jag har fått uppleva det i snart 40 år!

 

 

Written by admin

December 5th, 2018 at 5:51 pm

1 dec 2018

without comments

Känns vilsamt att träda an vintern, 1 dec 2018, på gamla hemmamarker.

SVÄLTHOLMEN, som jag först beträdde 20 aug 1980!

Det blåste, regnade och vimlade av fåglar, tyckte tom jag som nyligen bott två år i Rift Valley.

Så, idag, 0-gradigt, kuling från S och vassa hagelskurar – och FÅGLAR!

Ett trettiotal Gråhägrar kurade runt ån, ibland uppskrämda av någon av de sju Havsörnar som härskade i området. Två Ormvråkar fick se upp och inte bara ned. Ett hundratal Gräsänder var också på alerten och jag kunde med darrande händer och rinnande ögon hitta Stjärtand, Bläsand och tjoget Krickor.

I kölvattnet av hösthysterin-18,

Bleka tornseglare, Större Turturduvor, Rubinnäktergal, Rödtrast, Svartskvätta och på Gotland, Mongolpiplärka och Ocularisärla,

svårade jag den siste november med en Vinterhämpling av östlig typ.

Det bidde två Vinterhämplingar och en Hämpling – julklapp och gott nog en härlig da´n för Första Advent

 

Written by admin

December 1st, 2018 at 6:08 pm

Posted in Uncategorized

Fördämningarna rämnar

without comments

“När proppen går ur…”

Såg en film från en oljetanker på östra Medelhavet. Det kryllade av det vanliga och sällsynta fåglar på däcket och i luften/ på vattnet runt båten. Även med tanke på att det var en sammanställning – Fantastiskt!!!

Och jag drog parallellen med att jag under samma tid töffade runt i fjorton dagar på “båten” Rhodos. Inte så konstigt vad jag hittade (och missade!). Ena dagen kryllade det och andra var det nästan fågeltomt. Letade bland buskar och sparvar på Udden, plötsligt, en Tamarisk sparv (Passer moabiticus) ! Travade runt på Monte Smith, första piplärkan i ett träd, en Mongolpiplärka (Anthus godlewski) ! Och andra stenskvättan, en Cypernstenskvätta (Oenanthe cypriaca)! Alla flyktiga och osannolika och otillräckligt dokumenterade. Men nyligen sedda av vassa skådare på närbelägna “kryssarfartyget” Cypern så…!

Att en Common Myna (Acridotheres tristis) sjöng från en dadelpalm och att en Myskand (Cairina moschata) simmade runt i Mandrakehamnen kändes “normalt”.

Åter i Svedala! En förvånansvärt tom höst med ett ganska litet inflöde av långflyttare långt österifrån. Typ Brun/Vide/Kungsfågelsångare…  Ihållande – kanske litet för sydliga jetströmmar bibehöll dock en liten blodsmak i munnen på skådaren – och visst!

Senhösten inleddes med normalt inflöde av Bergstajga, Sibpip, Tajgablåstjärt och ngn Mongolpip och Större Turtur. Så tre riktiga “bomber” och ffg i Sverige Rubinnäktergal, Svart Buskskvätta och Rödtrast – oj,oj,oj!

Runt om i landet rycktes tuber, kikare och skådare ur sin inledda vinterdvala. Jag hörde till dom som “oljat in arsenalen” på rapporter om ugglor och blåsdagar på Västkusten.

Lyckan var stor, men är aldrig fullkomlig och de sociala skådarmedierna fylldes av hybrider, miss(foster)färgade, g(l)ömda raser, felbestämningar, stringar. Men indicier och ibland direkta bevis ( förolyckade och omhändertagna individer!) talade ett tydligt språk – vi var träffade av BOMBER!

Tydligast var influxet av SEGLARE. Så här långt kanske från 20 till 30 observationer av BLEK TORNSEGLARE (Apus pallidus) i Sverige och massiva siffror från övriga NW Europa!!!

Och härligt att befinna sig i stormens öga! David bjöd upp till en exkursion med upplägg att starta på Gubbanäsan och en “dragbar” Blekseglare. 9 entusiaster från Nils Erikssonsplatsen möttes av negativt BA på E4. Lugn utfärd mot “Näsan” så nytt larm och rusning mot

Vicken känsla! Och god consensus. Så här såg det ut! David har fångat det! Vi pustade ut, slöskådade Näsan och drog söderut mot N Lynga, typ bilkonvoj!

Tvärbroms vid Utteros! SEGLARE!!! – David apporterade, vi stoppar konvojen, jag vräker mig ut med Davids och min kikkert. Vi fokuserar och iskallt spanar vi in en än mer consensial  BLEKSEGLARE (Apus pallidus) och Conny Palm i bakomvarande bil fotar

Pu, pust skall försöka sammanställa. Tack alla för allt!

Written by admin

November 16th, 2018 at 6:14 pm