Härlig hets
Så har den prognostiserade raritetstornadon brutit in med full kraft. Aldrig skådad mängd av subrariteter och superrarrisarna, spansk sparv, eksångare, gråsångare, eleonorafalk och ……
För skådarna är det bara att hissa spinnakern, ge järnet och med ett saligt flin ge sig hän! Som här
för undertecknad när den lille krabaten behagade visa sig efter halvannan timme.
Mästerligt fångat av alerte fotaren Niclas Boqvist. Han gjorde David sällskap sedan jag lämnat lokalen.
Hade dock kunnat strula. Tidigare i år flammade frågeställningen kring rödstrupiga sångare, art/ras upp och en hoper skådare riskerade att sköna Sverigekryss gick upp i rök.
Det hyfsade till sig när man fann någon sorts consensus i att bara två varianter når Sverige. Hanarna av dessa går hyfsat att separera och dessutom behandlas de förmodligen framledes som samma art. Pust, som att ha missat ett grund fastän man inte kollat sjökortet.
För ibland händer det att vinden mojnar, spinnakern faller ihop, hamnar i vattnet, fastnar under kölen, bom stopp!!!! – RK och/eller skådarsträngarna slår till!!!
Observationer ifrågasätts och kanske underkänns. Ruelse och frustration ersätter glädjen och den sköna slören förbyts till piskande kall motvind.
Många trodde att detta skulle försvinna med förfinande av de mänskliga sinnena i form av kameror och inspelningsapparatur och till detta tekniska neutrala analysmetoder med DNA i topp!
Ack nej, icke sa Nicke. Möjligen har gränserna flyttats, men i övrigt är allt som förr.
Jag tror inte bestämningsproblematiken är problemet. Problemet är konflikten som uppstår mellan skådarens och bedömmarens strävan av att bestämma, ja eller nej – inte konstigt för det är en viktig ingrediens i skådandet – och en rimlig bedömning. Med en rimlig bedömning menar jag att fler, ja, många fler observationer skulle lämnas obestämda än vad som nu sker. Kvaliten i form av tillförlitligthet skulle öka, konflikter skulle undvikas, men, skådarkraften riskerar att urvattnas.
Vad sker med dessa “ubåtar” i grumligt skådarvatten? Ja, de glider över till att bli politiska bedömningar, en tyst consensus mellan de som bestämmer. C3 skrev litet scoutkäckt i ett nummer om vad du skall göra för att få en obs godkänd. Jag vill tillfoga, träna din tal-och skrivförmåga och skapa dig ett nätverk av betrodda skådare som har något att säga till om. Då kan du driva igenom ett politiskt beslut och en “ubåts”obs.
Hade jag en gransångare utanför Olof Rudbeck 19 häromdagen, litet snabbt, men spännande. Kontaktade David som skulle komma förbi morronen därpå. Innan dess blåste jag av, någon timmes studier i fält, böcker, nätet, foton, inspelningar av läten övertygade mig om att det inte fanns tillräckliga argument för Iberisk gransångare. Samtidigt i en annan context hade det varit svårt att argumentera för en gransångare!
Säger som ubåtsspanarna med en “sannolikhet gränsande till visshet”, en vanlig gransångare!
Litet gotska aktualiteter och “ubåtar” är fläckdrillsnäppeobsarna i höstas, eksångaren på Gotska Sandön och naturligtvis den spanska sparvhonan på Stora Karlsö. Den sistnämnda hade utan diskussion blivit en spansk sparv i en annan context – men på Karlsö? – behövs den politiska viljan!
Själv ger jag rådet låt färden mot målet göra resan värd, då slipper ni spinnakerhaveri.
Här Anders och TGPs flotta bilder på spanjorskan!
KLOCKRENT! – ett av skådare ofta använt politiskt obs-attribut.