Olof Armini om fåglar och natur

Imorgon bär det av med Ryan air. Tala om att “bully passangers”, bagage, att vara i (för)tid, ja, nästan klädsel, så man tvivlar på att bli påsläppt och komma iväg. Förutom att resan är till för resandet och några förhållandevis billiga nätter på hotell, så skall vi kolla in Mark Rothkos utställning på Tate Modern. MR föddes i Lettland men levde sitt konstnärsliv i USA. Han betecknas som en abstrakt expressionist. Kanske avslöjar det litet av min syn på fågelskådandet. Vi bor i närheten av Kensington Gardens och Hyde Park, så det blir väl en del engelska tamduvor. Två “svenska” rarrisar som kan ses är svartkråka och engelsk sädesärla!?

Dags för en liten summering so far för året. Slöar fortfarande men min pansjoslista, men den kommer!

Har jobbat med Evas nymornade uggleintresse. Stor succé med sparvugglan vid Svarttjärn och lika hårt bakslag med berguvarna på Ullevi. Det var kärvt och blåsigt i går kväll och enligt uppgift hade paret haft en herdestund på morgonen. Ett enstaka pumpande hördes från Gårdahållet. Kanske uvarna flyttar upp i Lunden när fotbollssäsongen börjar!?

Skall försöka få in kattugglan på näthinnan också. Finns att ses både vid Renströmska och ännu närmare i vitsippsdalen i Botaniska. Den senare har varit speciellt gäckande hittills.

Gårdagen bjöd fyrtal i siskor, tidigare osedda av mig iår. Anade först en flock (grås?)iskor som flög över några ogrästomter vid Eklanda. Som vanligt drog de rastlöst runt, extra oroade av en tornfalk. Jag såg genast en avvikande vit individ, som fick mig att trotsa den pinande vinden och kylan.

Efter en del jobb fick jag min belöning, drygt 60 gråsiskor, en klockren snösiska, om än “bara” honfärgad och en svårupptäckt brunsiska som frukter av min envishet. Snösiskor är relativt frekventa iår, så det är ganska normalt med åtminstone en i en så här stor flock – om man sliter litet. Detsamma gäller brunsiska. Bestämningsmässigt är det inte helt enkelt. Det finns möjligheter av tre raser gråsiska (brunsiska inkluderad) och två raser snösiska. I det här fallet gällde att utesluta sk “mealy redpoll” vad gällde snösiskan och brunsiskan låg närmast åt vinterhämplinghållet – inte så svårt! Återkommer till ämnet.

Hade sedan ett tiotal grönsiskor i alarna längs bäcken som rinner ned från Änggården.

Januarijakten gick av stapeln igår, så Göteborgsområdet dammsögs av sin skådarelit, mycket och totalt ett 80(?)-tal arter. Det sög med både det ena och andra. Annars var det dagen innan, fredagen som bjöd de värsta stänkarna.

1. En misstänkt jaktfalk i Torslandaviken. Tänk 1980 på sportlovet, då fanns den blå hangaren kvar på flygfältet och en väldig jaktfalk huserade där. Min första jaktfalk såg jag annars på Strömmen i Stockholm 1975!! Men tillbaka till den misstänkta – kan ju vara samma som sågs ett par gånger i området före jul.

2. Ett meddelande som var en felinslagning på BMS, en Thayertrut i Fiskhamnen. För en gammel “uv” som undertecknad slog det ned med nästan samma kraft som gulbrynade sparven i Stockholm. I mitten av åttio-talet var presumptiva Thayertrutar, en i England och en i Skåne, på alla fågelexperters läppar i flera månader. Undertecknad skrev utan att vara expert en artikel i underground-avisen Rovisen på det temat.

Thayertrut betecknar i nuläget den urskiljbara rasen av vitvingad trut i dess västligaste utbredning (Berings sund). Den har mörkare teckningar på vingpennor och stjärt, och närmar sig därför i de aspekterna gråtrut. Denna förändring inom arten beskriver en öst-västlig klin, från rent vita “glaucoides” via “kumleini” till “thayeri”. Allt om Thayertrut, som först betraktades som egen art, dog plötsligt. Och många som rest långväga till en tipp i Skåne kände nog som en massa skådare skulle känna om plötsligt någon trädde fram och bekände att han släppt ut en tam gulbrynad sparv på Järvafältet i december!

Dock har två gamla “kumleini” skådats i Halland på 80-och 90-talet respektive. Själv såg jag en yngre “kumleini” på Varanger med David, Tudde och en tysk ornitolog som också var fotograf. Hans foton bidrog till en säker bestämning.

Ser fram emot Gotland i mitten av februari. Efter mjukstart börjar det röra på sig, pille på silon i Klitehamn, svartnäbbad islom, gammal medelhavstrut och …!