Stålruss 2 sep
Lägenheten, egentligen ett stort rum smart avdelat i sov-, vardags/arbets- och köksavdelning, som jag nu bebor ägs av Isabella och Arnar.
De studerar resp jobbar i Utrecht fram till mitten av juni nästa år.
När två så synnerligen kreativa kvinnor som min Eva och Isabella råkades på Nordens hus här i Reykjavik i våras så gick det på några röda.
Isabellas mamma Edda har visat vad Isabella har att brås på. Min cykelfråga, som gått i stå sedan jag studerat det isländska blocket, slimma Tour de France till nypris eller vrak som saknade typ ett hjul för en litet billigare penning!? – den tänkte hon lösa.
Redan i veckan lät hon ana en kontakt, knappast med en stålhingst utan mer som ett Islandsruss – ett stålruss, en 20-tummare från en 16-årig tjej. Jag tvekade att cykla med böjda ben men-men, välhållen och priset 550:- säkert ett fynd. Eva mailade KÖP. Så visade det sig att det var två stålruss, tvillingar med varsina likadana cyklar. Mail från Sverige, KÖP BÅDA.
Igår ösregnade det men Edda drev på och Gulli fick sätta sig bakom ratten i den överbyggda optimistjollen, två cyklar – hoppsan. Kanske skulle jag gå och hämta cyklarna själv, kan inte vara så långt. Pyttsan, efter en halvtimmes snurrande var vi helt lost in the outskirts av Reykjavik. Mobilen gick varm, vi stannade vid små butiker, eller de som fanns var stora, men tillslut en cementkloss som nog kunde bli något men när Island störtdök i välfärdsligan gick den som mycket annat i stå. Tvillingarnas mamma hade någon sorts verkstad där.
Och jag har ju lärt av damerna i omgivningen så jag slog till och utan att jag visste det var priset nere i 880:- för båda, mindre än en rock-bottom veckohyra för en cykel.
Och Gulli fick in dom i “bilen”, ett underverk. Såg förstås litet kul ut när jag städslade russen, men så har det väl alltid sett ut när vikingarna…
I dag trotsade jag andra ovädret på tre dagar. Jag var ju sugen på en ridtur. Oj va lätt och fint och fort det gick – dvs det blåste storm i vindbyarna så ibland fick jag leda russet!
Cyklade ut till Seltjarnarness, men blev inregnad i min cementbunker nästan tre timmar. Dock inte lottlös, ett stormande hav är ett skådespel. 3 mindre liror, en storlabb, mycket hrota-gäss mm Vid ett litet uppehåll körde jag med 25 ms i ryggen undan för nästa syndaflod. Tur de inte hade någon fartkontroll på cykelbanan.