Olof Armini om fåglar och natur

5 grader varmt, uppehåll, en solglimt – toppen fint väder!!!!

Litet tunnare brallor och Tenson i ryggan. Men också tunnare på fågelfronten.

Visst är det gott om aptitretare, men man blev litet mätt med allt, 3 o 4.

Igår skåpade jag in 3 mindre liror på topp efter svensk måttstock.

Idag satt jag och undrade vart min vattenflaska tagit vägen, glömd eller tappad?

Räknade litet på stormfåglar, ngra hundra per timme.

Så tittade jag till knubbsälen jag sett för två dagar sedan. Litet märkligt, ensam och så… Men va, va – det här stämmer inte!? Såg ut som päls på ryggen och slät med litet stålglans.

Samlade ihop alla pinaler, cykel, rygga, tub, matsäck o mig själv, duckade för golfbollar och skyndade längs vågbrytaren. Gjorde ett med tanke på golfbollar våghalsigt stopp, lutade mig successivt som ena stativbenet sakta sänktes och virade cykeln om benet så den inte skulle falla utför stenskravlet. Sälen var i sanning intressant och vilka knävelborrar – jag började ana.

Avancerade ytterligare och snubblade på vattenflaskan. Vilket återfynd och stärkt av detta gick resten som en dans. I vindskydd på parkett kunde jag göra “the final”… för att hemkommen kunna konstatera en lifer, en storsäl, ett ungdjur.

Den hör till det arktiska isbältet och ingår i en isbjörns delikatessmeny. Den förekommer ofta ensam, blir stressad men flyttar inte på sig när man kommer nära, och den är känd för att påträffas långt utanför sitt egentliga utbredningsområd.

Kanske en liten besvikelse att det setts och fotograferats 2 ex i sommar i absoluta närområdet.

Det betyder att jag är uppe i tre sälarter från “min” bunker, knuddsäl, gråsäl och storsäl.

Visst är jag värd en trutöl, en ginjagare och en stekt spätta med remoulade!