Svepet
Prövade ett dryga 2 h långt “svep” i söndags. Upp förbi Wravinskys plats ned genom Salgrenska och ut i Vitsippsdalen. Började trist med dip på kattuggla, men klämde stenknäck vid matningen i Botaniska. Så genom Slottskogen och en grann duvhök vid säldammarna.
Full fart förbi Mariaplan och ned till Klippan. Äntligen forsärlan vid bergrummet under bron. Den flög in över planket till avskrädesplatsen. Där fick den sällskap av en rödhake och en fet brunråtta.
Lockade inte till långstudier utan jag cyklade vidare till Fiskhamnen och den vitvingade truten på gräspiren.
Kändes som fint flyt och vid next-stop, Gasklockan satt pilgrimsfalken snyggt. Ja, litet besvärlig var den när den flög ned på en av ringarna så att jag inte kunde se den längre. På lilla Marieholmsbron nöjde jag mig med en smådopping.
Men avslutningen, Nya Ullevi och de två uvarna på varsin balk blev desto pampigare. På kvällen kompenserade jag kattuggledippen med en ropande fågel utanför balkongen.
Igår körde jag en repris men skolkade Gullbergsvass med Gasklockan och Marieholmsbron, hade ett ärende på Claes Olsson. Samma resultat – nästan- tofsmes, svartmes och trädkrypare tillkom vid matningen och blev nya på pansjo-listan. Jag hjälpte också en norrbagge att hitta den vitvingade.
Senare lyckades det också att lotsa David via mobilen för uvtittar! Fick det glada beskedet vid ölröj med svåger Per på Bishop´s Arms.
Var alltså rejält seg i morse. Men dristade mig iväg till Hönö, per buss och med Evas årskort på fickan. Verkade hyfsat men aningen kärvt på färjan och landstigning 1030 på Hönöpinan.
I Rödhamnen fick jag dipkänsla och fiskargubbarnas skrockande om svarthalsad dopping kändes långt ifrån förtroendeingivande. Men med åratals rutin gick jag vidare västerut och där i sundet låg den svarthalsade doppinge. Satt fint på p-listan. Några smådoppingar också, men framförallt toppskarvar, skärpiplärka och skärsnäppor berikade ytterligare.
Fann en härlig matsäcksplats i lä med vårljus och 180 graders horisont. Spillde några riskorn och fick strax en käck matgäst, en liten skogsmus som kilade fram och tog ett korn i taget. Den undersökte också mina väskor och var intresserad av mina skor. Annat än brunråttan häromda´n.
Tyvärr kunde jag inte vara några Varbergsskådare behjälplig litet senare, för doppingen verkade försvunnit.
Laddade rejält vid ölintaget med att planera tur till Per, sparven och trasten i Stockholm. Behövs nog än mer flyt än jag haft hittills.