Snö på fjällen och Aurora
När gårdagsnattens regn med snöinslag gett med sig
Vaknade Reykjavik till snöklädda fjäll
På lätta fjät ut till Bakkatjörn och njuta litet sol. Efter den kalla natten fortfarande litet ljumma vindar från söder, men vilken utsikt från Cape Armini.
På kvällen frostnupet och ett dö´grannt Norrsken, Aurora! Tillsammans med Yoko Ono´s ljusspel – läckert!
Fågelmässig status quo, men snart stundar västlig kuling och nya tider. Storskarven passar på att sola med några Skärsnäppor.
Hade laddat kameran för beckasin, piplärkor och sparv men det blev pannkaka – nästan. Maden i SV Bakkatjörn, först lyfte Lappsparven, så Hedpiplärkan och tillslut de två Ängspiplärkorna – och drog iväg, åtminstone från min kamera. Av beckasinen sågs intet idag.
Får alltså sammanfatta litet med bästa egenintrycken från i förrgår.
Wilson´s Snipe (Gallinago delicata) Wilsonbeckasin. Har av en del auktorer splittats från Enkelbeckasinen som en egen Nordamerikansk art. Har ett helt annorlunda spelläte men skiljer sig ganska subtilt dräktmässigt. Tysta vagranter till oss är alltså mycket svåra att identifiera. Här är fina bilder på fågeln i Bakkatjörn.
Man kan här lägga märke till, contra “vår” Enkelbeckasin, smalare vitt terminalband på vingen och mindre vitt på undervingens täckarspetsar som ger mörk undervinge à la Dubbelbeckasin. Contra Dubbel har den otecknad buk och otecknad vingöversida.
Wilsonbeckasinen finns inte på Islandslistan. Men det ser onekligen bra ut. Räcker det – TJA!? Egentliga skillnaden ligger i spellätet. DNA-analys känner jag inte till.
American (Buff-bellied) Pipit (Anthus rubescens rubescens) Hedpiplärka. Finns i två former, den amerikanska och den japanska. Har faktiskt sett dem i Florida resp Nepal. På senare år har den amerikanska formen etablerat sig på Grönland och den har regelbundet setts, främst i september på Island. Det har också gjorts fler fynd i Västeuropa.
Säkert förbisedd för lätt att missta mot Ängspip eller närmsta släktingarna Skärpip/Vattenpip. Slumpades till för nyligen med de två sistnämnda. Vid Bakkatjörn togs den på ostreckad översida, buffish ton på undersida, mörkare ben och skarpt läte. Även flygande kändes den litet mer kontrastrik.
Och så idag full snöyra.
