Triumfbuss 0305
Hade ju avslutat skådandet – trodde jag!
Lyssnade sista kvällen, när det var rejält mörkt, in Magnus Dvärguv. Ny på Fuerta för mig. Den hördes fint från balkongen.
I månljus sista morronpasset, precis lagom temperatur och skön fläkt. Men det krävdes måne, gick den i moln gick jag i däck vid balansövningarna. Yogamattan kom väl till pass.
I gryningsljuset jakt på en tappad detalj till tubstativet. Brukar vara bra på att hitta, men inte denna. Lyckades istället hänga in en Iberisk bland alla Gransångare i ravinen. Dom finns där liksom Kanarisk, gäller bara att jobba på och vara på rätt plats. Hade också Fuertaskvättan.
Tog farväl av familjen Glennstål, som tog städ några timmar före oss – mot Stockholm. Magnus hade jobbat fint med Dvärguv, Nattskärra, Atlassångare mm och Anette hade haft förbiflygande Kanariesiska. Denna blev också, sjungande, resans sista art för mig.
Dvs bussresan på ca 2 h återstod – och förra årets Mindre Bergand i en av pölarna på Fuerteventuras klassiska fågellokal, Golfbanan, fanns i mitt minne! Vi skulle också passera Oasis, bl.a hemvist för sibiriska rariteter och mytomspunna Barranco de la Torre där det “drällt” av Båglärkor och Atlassångare.
Jag var nöjd och laddad, inte minst med fina fönsterplatsen designad Evas strategiska sinnelag. Redan vid Oasis, förbiflygande Härfåglar och en Munkparakit. Mysigt! Hade långglasögon, men de behövdes knappast när en ÖKENTRAPP, denna undflyende fågel, tittade fram bara ca 25m från bussen som segade sig uppför en backe efter La Lajita. Myste gott och vi hämtade litet folk i Taralalejo.
Helskärpt, i getmarkerna vid Malpais Grande. En gammal SMUTSGAM cirklade runt och där satt en ÖRNVRÅK på en stängselstolpe.
När vi kom ut till ostkusten, Salinas del Carmen, en ny rova, en ljusfasad DVÄRGÖRN.
Så in i Fuertas turistgetto Costa de Antigua. Tröttsam plock av enstaka par. Desto roligare med ett tiotal seglare, mest ENFÄRGADE, men åtminstone två BLEKA kunde också plockas!
Triumfärden avslutades i en barranco alldeles innan flygplatsen, två förbiflygande Palmduvor, de första på resan.
Avslutet värdigt denna härliga resa. Vi gled genom in-check till ett plan in-time. Knepigt insläpp förbyttes i att Eva lyckades byta våra sunkplatser i flygplanssjärten till rena bonusplatser föröver.
Tack vare influgen tid och snabbt bagagesläpp nådde vi flygbussen 22:50. Käck chaufför krängde med bussen i snötäckta Kallebäcksmotet och lyckades nå Johannebergsbussen med 2 min marginal. Sista biten fick jag släpa “rull”väskorna likt pulkor i den djupa snön!
Uppackning, ägg och bacon, “hem ljuva hem” och o300
Den röda sängen!