Resumé Fuerta 2018
Hörde om fågelskådning på radion. En etnolog, Susanne Nylund Skog har skrivit boken “Samlare, Jägare och andra Fågelskådare”. Hon är icke-skådare, vilket kan vara en poäng – en neutralitet, samtidigt som hon som forskare besitter både nyfikenhet och fattningsförmåga.
Skådningen är modern och innehåller mycket som tilltalar både individuellt och kollektivt. Tävlingsinslag, samlande, kunskapsbyggande, djärva strävansmål.
Skådarna framhåller nästan alltid för sig själva naturupplevelsen som drivkraft. Gärna som kontrast till andra skådare.
Skådarna , särskilt äldre skyggar för etiketter som samlare, artjägare, dragare – för egen del, men etiketterar gärna andra.
INGEN skådare tillstår eget stringande, men pratar mycket om andras.
Detta kan man tänka på vid fågelskådandet en vecka i La Pared.
LA PARED 26 feb – 5 mars 2018
Om man struntar i att ta sig runt till alla specialiteter på ön missar man i samlandet. Jagandet får en annan karaktär. Man kan hävda ökad naturupplevelse och kunskapsbyggande och större chans för den egna upptäckten, ÄDELKRYSSET.
Å andra sidan ökar risken för verklig eller påstådd STRING. Åker man runt på “färdiga” obsar har man mer kontroll och man är mer påpassad!
På egen hand balanserar man på slak lina, mellan Jokern i leken, Ädelkrysset och Svarte Petter, Stringen!
Med ålderns rätt hävdar jag oftast fördelarna av att bliva vid sin läst. Så ock denna gång. Travade dryga milen varenda dag, det gav god motion och jag hamnade aldrig längre än halvmilen från hotellkomplexet, som låg som en liten oas tagen ur “tusen och en natt”.
Högplatån, Reservatet Jandia
Går man åt O, 1km med 100m stigning, så hamnar man i ett milsvida sand-stenökenlandskap, ett naturreservat, Jandia NR, som sträcker sig söderut till Jandia, sydligaste spetsen på Fuerta och med dess högsta bergstopp, typ 700 möh .
Inte så många arter, Ökentrapp, Ökenlöpare, Svartbukig flyghöna, Dvärglärka, Kanariepiplärka, Ökenvarfågel är karaktärsarter.
Ökentrappen kan vara enerverande undflyende, men den finns där. Ungefär varannan gång har jag sett trapp där, förra och detta året. Det är en speciell ras, “fuertaventurae” som jag för första gången såg 1995 på Lanzarote.
Samma gäller för Ökenlöpare, om än något lättare att se. Kanske 2 gånger av tre? Kryssades också på Lanza 1995.
Ravinen, Barrancon
Ligger alldeles norr om hotellet. Besöktes minst en gång per dag. Alltid något nytt och spännande!
Hade stor hjälp av Magnus G med överlägsen hörsel. Roligt att kunna göra en art, Gransångare, till tre, Vanlig, Kanarisk och Iberisk – tack vare flitiga taxonomer. Atlassångare har uppträtt invasionsartat i vinter och återfanns också i Barrancon här. Allra bäst dock en Gräshoppsångare som bekräftade att min tinnitus mådde gott av tystnaden på ön.
Piplärkorna toppades av en Vattenpiplärka. Medan en Fuertaskvätta, öns enda endem liksom förra året sågs vid flera tillfällen. Den skiljer sig från svarthakad på just- vit haka!
Andra “godsaker” var Härfågel, Skatgök, Rostand, Stensparv, Kanariesiska mm
Skåran
Bästa havsfågelplatsen, hyggligt lä vid hård vind. Hundrafemtio meter från vårt rum och i linje, vår balkong-Miami!!
På topp, förstås, nästen första obsen den här gången, RÖDNÄBBAD TROPIKFÅGEL. Dock har det varit relativt många rapporter kring Fuerta denna och förra vintern. Senaste var dagen innan från sundet mellan Fuerta och Lanza – kanske samma?
Återigen tack till ivriga taxonomer och genetiker. Talrika Gulnäbbade liror blev tre arter, Gulnäbbad lira, Scopolis lira och Kapverde lira. Den sistnämnda en “lifer”!?
Plockade också in Mindre lira, Dvärglira, mängder av Atlanttrutar och en hel del Graellsiitrutar.
Och så toppades tropikfågeln – nästan – av en KAPVERDEPETRELL, visuellt en mardröm men upplevelsemässigt en dröm.
Övrigt
Bussresorna tor Rosario – La Pared, hotellområdet, fiskerestaurant Bahia…
Alltid givande om man är på alerten. Rödgumpad bulbyl, Dvärgörn, Örnvråk, Smutsgam, Berberfalk, Koboltmes, Kanariefågel …
Så till den “systematiska” genomgången.
ROSTAND, ett par sågs dagligen i Barrancon. Vanlig på ön.
KLIPPHÖNA, ett ex mellan hotellet och reservatet. Inplanterad art.
GULNÄBBAD LIRA, många auktorer tolkar senaste forskning som att tre taxa, som regelbundet förekommer skall ha artstatus, GULNÄBBAD LIRA, SCOPOLIS LIRA och KAPVERDELIRA.
GULNÄBBAD LIRA, är den som har kolonier på Kanarieöarna. Många ses året runt medan en del tycks dra västerut till Sydamerikas östkust och ses regelbundet på Pelagic trips utanför USAs östkust. Den är störst med kraftigast och gulast näbb. Vita vingundersidor med tydlig svart bård mest utbredd över hand och vingspets. Ljus översida men ändå i bra ljus mörkare hand, armtäckare och terminalt stjärtband. I majoritet av obsade liror. >100/h vid rätt vindförhållande.
SCOPOLIS LIRA, finns i princip i Medelhavet. Många året runt, men också många som väller ut i Atlanten och ofta längs Afrikas västkust. Kan hända att det är den som oftast ses i Benguelaströmmen utanför Sydafrika!? Subtila skillnader mot föregående, som kräver direkt jämförelse!? Litet mindre, klenare, mindre gul näbb, mindre svart på hand och vingspets, mer utslätad ljus på översida. Enligt mina obsar på nära håll och vid direkt jämförelse, regelbundet men <1/10. Kanske bara ett tiotal totalt som jag kan ta gift på – hö!
KAPVERDELIRA, häckar på Kap Verde. Rörelsemönster okänt, men det finns regelbundna rapporter ihop med ovanstående två taxa. Bla har den rapporterats från lirkolonier på Lanzarote. Den är tydligt mindre, med klen mörk näbb och en betydligt mörkare översida, tom antydan till mörk hätta à la Större lira. Två obsar på fåglar mycket nära och i direkt jämförelse med gulnäsor. Jag hade ju dessutom haft Större lira lika fint tidigare.
Lite roligt att titta på nedanstående.
Totalt, ingen art om man (s)musslar, eller 3 om man maxar med stringvibb som insats, eller någon halvmesyr, 1-2 arter.
STÖRRE LIRA, 2 ex tillsammans med gulnäsor, nära och fint.
MAKARONESISK LIRA, 1 ex fint i havsfågelsamling just utanför skåran. Trixig taxonomi och använder taxonomin i Fågelguiden.
MINDRE LIRA, bara 1 ex – märkligt fåtalig liksom förra året. Magnus upptäckte.
ATLANTPETRELL, 1 ex med rastande gulnäsor. Lätt att förbise, men väl i kikarsiktet lätt att bestämma. Allt talar för Atlantpetrell men visuellt nästan omöjligt säkra mot Madeirapetrell, om detta taxa med ca 150 individer på Madeira ses som en egen art. Unnas jag ett kryss!?
HAVSSULA, vid några tillfällen nästan lika talrik som Gulnäbbad lira, 80 ex vs 100 ex/h.
RÖDNÄBBAD TROPIKFÅGEL, 1 ex nästan på beställning. Nyligen många rapporter av flera ex runt ön.
SMUTSGAM, 2 obsar, en i reservatet och en på bussresan till flyget.
DVÄRGÖRN, en ljus fas. Från bussen till flyget vid Salinas del Carmen.
ÖRNVRÅK, en i reservatet och en från bussen till flyget vid Malpais Grande. Litet jobbig taxonomi igen. Senaste är att det finns en ormvråkslik taxa, som vanligtvis betraktas som ras av ormvråk, “insularum”. Sågs på platån förra gången jag var på ön. Finns också en annan taxa, “lanzarotae”, som i dräkten ser ut som örnvråk, men i komposition mer går åt ormvråk, precis som den nordafrikanska örnvråken “cirtensis”. Får väl se var det hela slutar, men behandlar dom tsv som örnvråkar.
BERBERFALK, en adult fågel i reservatet. Behandlas fram och tillbaka som egen art eller som en ras till Pilgrimsfalk. Detta var en “klassisk” berber och inte en övervintrande pille.
ÖKENTRAPP, 2 obsar i reservatet, en flygande, en ivägsmygande. Båda uppskrämda av fotgängande hurtbullar. En kanonobs från bussen mot flyget, alldeles i vägkanten vid La Lajita. En av måstearterna för tillresta fågelskådare. Rasen “fuertaventurae”, unik för Lanza och Fuerta kan bli egen art!?
ÖKENLÖPARE, flera fåglar hörda och sedda vid tre tillfällen i reservatet. Kul med ett ex tillsammans med Härfåglar, som sågs med Magnus och Martin. Också måsteart.
MINDRE STRANDPIPARE, flera dagligen i Barrancon. Häckare?
STÖRRE STRANDPIPARE, bara en obs Barrancon
SVARTBENT STRANDPIPARE, en obs Barrancons utlopp i havet
DRILLSNÄPPA, flera ex dagligen Barrancon
ROSKARL, en obs stranden vid restaurant Bahia
SMÅSPOV, en förbiflygande strax S Hotellet
ENKELBECKASIN, ett ex stöttes flera gånger på samma ställe i Barrancon
STORLABB, ett ex jagade sulor och liror nära utanför skåran!!!
ATLANTTRUT, mkt vanlig. Enl nuvarande taxologi en ras av MEDELHAVSTRUT, “atlantis”
BRITTISK SILLTRUT, regelbundet men vissa ex litet svåra vs föregående. SILLTRUTsrasen, “graellsii”
KENTSK TÄRNA, sågs liksom förra året bara på öns östra kust och från bussen
SVARTBUKIG FLYGHÖNA, sågs dagligen. Mest i reservatet, men också överflygande och vattendrickande litet varstans. Lättsedd måsteart.
KLIPPDUVA, vanlig i kustbranterna. En hel del TAMDUVOR inblandade
TURKDUVA, mkt vanlig
AFRIKANSK TURKDUVA o domesticerade formen SKRATTDUVA, inslag bland turkduvor kunde ibland identifieras på mindre storlek, ljusare litet annorlunda dräkt och annorlunda läte. Kanske hybridformer???
PALMDUVA, 2 ex från bussen vid flygplatsen på hemfärden.
HÄRFÅGEL, sedd de tre sista dagarna. Minst ett ex i Barrancon och hela sju ex i reservatet
MUNKPARAKIT, ett ex liksom förra året från bussen vid Oasis park. Inplanterad art.
SKATGÖK, en obs i Barrancon
TORNUGGLA, hördes och sågs två nätter i Hotellområdet. Rasen “gracilirostris” på östra Kanarieöarna
DVÄRGUV, ett ex upptäcktes av Magnus. Mest aktiv på förnatten. Hördes från hotellområdet mot Barrancon
BLEK TORNSEGLARE, minst 3 ex vid Costa de Antigua. På hemresan
ENFÄRGAD SEGLARE, ett tiotal vid Costa de Antigua. På hemresan
DVÄRGLÄRKA, karaktärsart i reservatet
BÅGLÄRKA, ett ex från bussen vid ankomsten. Någonstans mellan Malpais Grande och Las Playitas. Har varit ett influx av arten denna vinter på Lanza och Fuerta.
KANARIEPIPLÄRKA, vanlig, särskilt i reservatet. Endem för Kanarieöarna.
TRÄDPIPLÄRKA, dagligen i Barrancon
ÄNGSPIPLÄRKA, dagligen, men fåtaligare i Barrancon
VATTENPIPLÄRKA, en obs vid lilla fallet innan utloppet i Barrancon. Ovanlig
SÄDESÄRLA, nominatform i Barrancon och en “personata” i hotellområdet
FUERTASKVÄTTA, grann hane med vit haka i Barrancon. Enda endemen för Fuerta och en måsteart
TALTRAST, hittades av Magnus och jag fick en skymt dagen därpå i Barrancon
GRÄSHOPPSÅNGARE, 2 dagar på samma ställe i Barrancon. Ovanlig
SVARTHÄTTA, Magnus lyssnade in ett ex i hotellområdet
SAMMETSHÄTTA, flera ex i Barrancon
GLASÖGONSÅNGARE, ett ex på samma ställe nästan varje gång i Barrancon
ATLASSÅNGARE, ett ex ganska nära ovanstående. Krävande att bestämma. Jag minns kampen i Camargue 1985 och när den äntligen satt i Oued Sousse i Agadir 1989. Också en invasionsart denna vinter på Fuerta
GRANSÅNGARE, en parallell till lirorna tidigare. Ivriga taxonomer fortsätter sin lekskola,
GRANSÅNGARE. IBERISK GRANSÅNGARE, KANARIEGRANSÅNGARE och om det skall lekas, varför inte SIBIRISK GRANSÅNGARE!!??
GRANSÅNGARE, ett tiotal i Barrancon. De allra flesta utseendemässigt och lätesmässigt vanliga “collybita”.
IBERISK GRANSÅNGARE, åtminstone ett ex så bra att jag “säkert” kunde bestämma. Löv-ja nästan Grönsångarvibb med grönaktig översida och vitaktig undersida. Ljusa ben. Nedåtflickande stjärt. Kände igen den från Vargön i Gbgs södra skärgård häromåret. Men den här var tyvärr tyst.
KANARIEGRANSÅNGARE, ett ex i samma buske tre olika dagar, lång näbb, lång stjärt, kort vinge, långt ögonbrynstreck, mörkoliv översida, gulstick på flank och undergump. Sångtrudilutt mellan vanlig gran och iberisk. Ungfågel? Taxan på östra Kanarieöarna, “exsul” försvann 1986, men besökare från västra Kanarieöarna borde dyka upp. Hade ett liknande ex på samma ställe förra året.
SIBIRISK GRANSÅNGARE, 2 ex såg mycket bra ut, men tyvärr tysta. Var det vågornas brus, passadvinden och tinnitusen. inte bara ett skämt, det vimlar av sibirier i närbelägna Oasis, Taijgasångare, Sibiriska piplärkor, Bergstaijgasångare…
KOBOLTMES, sågs i Barrancon och hotellområdet. Här har taxonomikommitéer och turistrådet för de olika Kanarieörna slått ihop sina påsar. För bara några år sedan var det så enkelt – Blåmes. Nu har varje ö sin specialare, tom art av utbrytaren Koboltmes . Taxan på östra Kanarieöarna “degener” går dock än så länge ihop med “ultramarinus” i NV Afrika. Tack för det.
ÖKENVARFÅGEL, vanlig sågs dagligen. En helt annan än vår, men… Själv tror jag mest på “meridonialis”.
RÖDGUMPAD BULBYL, upptäcktes förra gången vi var här. Dominant art. I Barrancon och hotellområdet. Inplanterad o/e invasiv.
ÖKENKORP, karaktärsart. Tror själv på “ruficollis”, med bruninslag i dräkt, kråklika läten, inte så kilformig stjärt, mindre storlek.Kanske någon egen taxa???
SPANSK SPARV, vanligaste fågeln?
STENSPARV, lätt att förbise. 2 ex Barrancon
HÄMPLING, några ex dagligen Barrancon
KANARIEFÅGEL, sedd och sjungande på hotellområdet. Tack vare Anette G som tipsade. En egentligen västkanarisk fågel, som dock regelbundet trillar över till östkanarien
TRUMPETFINK, dök upp då och då litet varstans, Barracon. Reservatet…
Kort numerär är att jag mäktar med att hitta litet drygt 50 taxa under en vecka i mars. 20 diffar mellan åren, vilket ger ca 70 taxa på två år.
Jag tackar Eva och Familjen Glennstål med Magnus i spetsen.
Ett härligt stöd i mitt nörderi.