WildLife on my route
Duger som fyndig beskrivning på mitt naturupplevande
Kom in i andra andningen efter ökenvandringen under ungdomsåren
Naturen hade 000 på machoskalan på 60-talet
Innan dess hade den hos barnet kopplats till segling, fiske och spårning i “vilda djungler” ( i ytterligare fantasi med en pilbåge)
Men som sagt, i 25-årsåldern på 70-talet, stadgad med familj ändrades värderingarna
En del kvarstod dock. Jag tänkte mig, inga hjälpmedel, spårning, smygande, kanske inte ens bestämningslitteratur. Anteckna, rita, skapa en egen fauna!?
Första avsteget blev svärfars binokulär, som efter skada förvandlats till monokulär – tveksamt om innovation till blotta ögat.
En side-cut till detta är att jag samtidigt ärvde hans hagelbössa med trasig kolv och mysko avfyringsanordning. Vid några heroiska jakter på 80-talet lyckades jag avfyra muskedundret en enda gång. Hagelsvärmen återvände som en stilla skur och avslutade mitt jagande.
Nå efterhand vässade jag upp mig, två år i Östafrikas ultimata WildLife fuskade jag med en Domus 7X50 för 75 spänn. Idag har jag Zeiss, Kowa och Swarre.
Men helt kan jag inte lämna min gamla route
Passade fint 20 maj att ta en tur på Skatås enmilare och samtidigt ha både Mindre Flugsnappare och Brandkronad Kungsfågel
Bilderna på mindre flugen lever upptill “good ol´times”, i flygande fläng medan jag gör något annat.
En annan tur som gett mig både hälsporre och vatten i knät, löper uppochned i Joberg utanför knuten. Turen har förutom skador gett såväl Mindre flugsnappare som Lundsångare och dessutom
en grann Råbock mitt i storstad!
Och så förstås Route de la Route, Tomt 510 – Paviken – Svältholmen
På tre dagar 75+ arter, 2 Ägretter, Havsörn, Pungmes, Busksångare, Höksångare, Sommargylling…
Och även här Råbock
Att välja hektiska storstaden i värsta skådartid, maj med omgivande tid i april och juni. Och varmast på ett sekel med ständigt SO-drag.
Kräver skådning “WildLife a la route” för att inte gå lottlös!