Vargars yl
En blogg är väl en deg av en del nutid och en del dåtid med några nypor framtid, blandat till en introvert och extrovert gegga.
Börjar denna gegga med inspiration av ett inslag på radion om en framtida art i vår fauna, Guldschakalen.
Det är den Euroasiatiska varianten. Den finns från typ Grekland till Sydostasien och är under spridning mot NV.
Danmark, Norge, Finland har haft påhälsning och i Baltikum finns redan ett bestånd.
En rapport från Kalix fick tummen ned av PK-Sverige, som laddar kanonerna.
Människan vet bäst! Se hur väl hon vårdat vårt klimat – hmmm!
Kanske kan man bevekas av rädslan för rabies. Men att vi skulle stå över naturen och dirigera vilka arter som…
Eu ger också tummen ned för herreskapsfasonerna. Vi får väl se…?
Schakal och Varg spelar i samma division och är ibland svåra att skilja även för experter vilket i ännu högre grad gäller vissa hundar.
Jag återvänder alltså till bilden i någon tidning på en varg från i vårvintern.
Inte långt bort. Eva och jag laddade vid flera utfärder med full mental beredskap.
Ser litet tam ut men nog ändå (mest) varg. Svansen mellan benen, vita partiet halva huvet nedåt men svart streck under ögat mm. Dessutom har det fötts en vargkull i Ulricehamn, inte långt därifrån och skjutits en på Orust inte heller långt bort.
Bara någon vecka efter detta korsade vi vargens spår. Bidde ingen varg, men ett Lodjur på andra sidan smålandsgränsen, som jag tidigare skrivet om.
För att så skruva till det hittade jag på google
Två Guldschakaler och vänster om dem en Indisk Varg. Förutom storlek och jizz så har den också vargens typiska ansikte med ljusa partiet runt nosen, mörka band under de snedställda, smala ögonen…
Det här med Varg i Bharatpur gav mig en kick. I mars 1991 – Bharatpur
Skrivit från punkterad cykel med tryckande Delly-Belly i 40° värme. Men vilket dokument! Parkguiderna blev eld och lågor och rapporterade återfynd av vargen de följande dagarna.
Och jag siktar på schakal, om inte på Gotland så kanske i Götet??