Stänkare
Varit litet tunt på den fronten – alltså stänkare – i vår. Två alpjärnsparvar varav en på Gotland.
Parerade “den missen” med en del nostalgy-tripping.
Idag ny superstänkare, en stäppvipa i Uppland.
Tar alltså en nostalgy-trip för att sänka adrenalinnivån. Blir Bharatpur i Rajasthan i Indien 27 februari 1991 när jag med kraftig Delly-Belly och punka på cykeln hade lifer på två stäppvipor. Dom kom flygande och landade på en torr-torr plätt – vad hittade dom där? Ungefär samtidigt hade jag två tofsvipor som, där och då, var ungefär lika ovan/vanliga.
Intressant är att i samband med första stäppviporna i Sverige 1989 så rapporterades en obs från Tofta strand på Gotland – svidigt – liksom att jag aldrig kom upp på Backamo-fågeln. Stäppvipan är en enigmatiskt art eftersom artens bestånd anses litet svajigt. Men som sagt Indien är min räddning.
Dessutom “tredje gången gillt” på vårens sur-bogey svarthakad buskskvätta. Cyklade omedelbart på larmet. Drog ca 12:20 från Olof Rudbeck o var hemma ca 13:40. Ganska flåsigt!
Det finns många fina kullar i Göteborg som tjänar som fågelmagneter – på alla upptänkliga sätt. Johanneberg är en, men juvelen i kronan är Brudarebacken och kung i backen är Christer Fäldt – en skådarprofil à la Ola på Gotland. Alltså inte förvånande att han var upptäckaren.